Hur tänker en arkitekt? – Konsten att gripa tag i en idé

Gemensamt för konstnärer, inklusive arkitekter, är att deras skapelser är signerade. Signaturen skall vara en garanti för att konstnären, arkitekten presterat sitt yppersta. Varje konstverk är ett uttryck för mästarens innersta tankar, idéer och filosofi. Han skapar sitt eget formspråk som utvecklas till stil. Berömda arkitekter har alltid varit stora mästare med egna teorier och arkitekturfilosofi.

Palladio och Scamozzi var mästarna för den italienska klassicismen, Le Corbusier mästaren för vår tids funktionalism. I spåret kom mästarna Mies van der Rohe, finländaren Alvar Aalto, svensken Sigurd Leverentz, dansken Jörn Utzon (han med Sydneyoperan), Frank Gehry (med Guggenheimmuseet i Bilbao) och många andra.
Så kom tiden då allt i samhället skulle genomsyras av demokrati. Det demokratiska arkitektkontoret blev ett arkitektkollektiv. Arkitekturen skulle befrias från ”idealistisk heroism”. Bort med hierarkin med mästare, sven och lärjunge. Nu skulle man tänka kollektivt. Genom brain storming skall alla komma med sina idéer som sedan ältas och tvättas till konkreta förslag. Nya kontor växte fram som ”Space Group”, ”Snöhetta”, ”Sweco”, ”Fojab”, ”A5” m fl. Alla kontoren var anonyma, utan identitet i formspråk, personlighet och ansikte. Trots detta visar det sig att resultaten kan bli stor och berömd arkitektur, men utan en mästares signatur.

Varje arkitekt tror på sig själv
Det visar sig att unga arkitekter med tro på sig själva vill skapa sin egen arkitektur.
Några föds som genier, andra utvecklas hos någon karismatisk ”mästare” som bildat ”skola” eller hittat sin väg genom arkitektkollektivet för att bli sin egen. Driften till personligt uttryck styr arkitekten. Driften att skapa stor arkitektur är så stark att vägen ofta går genom arkitekttävlingar. En arkitekt kan slita för sitt liv med målet att vinna en arkitekttävling. Sedan följer uppdraget. Med ett vinnande förslag öppnar sig porten mot ära och berömmelse. Lyckan är gjord. Detta är ett klassiskt exempel för många som har blivit berömda arkitekter och fått en plats i arkitekturens historia.

En av de stora
Jag bestämde mig för att besöka en av Norges främsta arkitekter, Niels Torp, i Oslo för att ta reda på hur han tänker och arbetar. Jag besöker honom på hans kontor som ligger på Industrigatan 59 mitt i Oslo. Det är ett hundra år gammalt hyreshus omgjort till arkitektkontor. Husets har sex våningar och hyser ett femtiotal medarbetare. Jag möter Torp i cafeterian. Här står en stor svart flygel och i ett hörn av rummet sammanträder en arbetsgrupp. Mitt emot serveras kaffe och smårätter. – Det är tydligen full fart? – Ja, här i huset jobbas det på dygnets alla timmar. Här ritas det, spelas musik, arbetas vid datorer och i modellverkstaden. Ibland kan det vara lite stressigt när en tävling skall vara färdig. Torp föreslår att vi förflyttar oss upp till fjärde våningen. Här har han sin arbetsplats längst bort i det öppna kontorslandskapet med en fantastisk utsikt. Långt där borta mot Holmenkollen reser sig det mäktiga 412-meter höga farttornet i betong.
Vilken fantastisk utsikt! – Att se Holmenkollbacken som lyfter sig upp i landskapet mot himlen är inspirerande, säjer Torp. Tornet badar just nu i sol. Farttornet byggdes till Olympiaden 1980 och i dag har det blivit en stor turistattraktion. Själv ritade jag Ishallen i Hamar till Olympiaden 1992. Det blev en byggnad som ligger platt som en padda på marken, utan väggar. Det är bara ett enormt stort tak. Inom norsk arkitekturhistoria har denna paddliknande Olympiahall blivit klassad som nittonhundratalets mest intressanta och uppmärksammade byggnad i Norge. Ishallen används även som konserthall med plats för tjugotusen personer.
Framför Niels Torp på arbetsbordet ligger flera modeller i papper, plastellina eller frigolitplast, skisser och modeller som kommer att bli stadsplaner och byggnader. Det var på denna plats idéerna började. Det som blev Aker Brygge i Oslo, Gardermoen flygplats, SAS-huvudkontor i Stockholm, förslag till stadsplan i Åbo, Finland, British Airways Huvudkontor i London mm. Från denna plats vid fönstret kläcker Torp idéer till arkitektur i England, Finland, Danmark, Holland, Irland, Mauritius och Kina.

Född till arkitekt
Varför blev du arkitekt? – Det ligger i generna. Jag tror nästan jag är född till arkitekt. Min farfar Hjalmar Torp var arkitekt och byplanechef (stadsbyggnadsdirektör) i<

Författad av: 
Av Alf Folmer Arkitekt SAR/MSA
Photo by Folmer
Hur tänker en arkitekt? – Konsten att gripa tag i en idé

Share